Jag tackar för mig...

I snart två år har jag bloggat om allt och inget och när jag nu läser igenom bloggen från start känner jag att jag inte har så mycket mer att komma med för tillfället.

De senaste veckorna, eller egentligen de senaste månaderna, har det mest varit påtvingade (från mig) uppdateringar och jag känner att det inte är lika kul längre.

Jag stänger inte helt, en vacker dag kanske jag kommer tillbaka men jag säger ändå tack och hej på obestämd framtid.

Bra träning...

Inte bara vi vuxna som vill träna på den nya apparaten ;-)
Nu ska vi se om vi kan ta oss ner till Tysklandsterminalen i snöovädret. Hoppas på bättre väder i Kiel.

Bojkotta Cykelringen!

Sämre försäljare får man leta efter...

Vi vär där idag för att kolla på löpband, de hade ju sådana på annons...
Vi kommer in i en tom butik och säljaren står och gäspar vid kassan. Man kan tro att han skulle piggna till lite när det kommer kunder, men icke.

Jag traskar fram till honom och frågar om han är intresserad av att sälja nåt, då tittar han slött på mig och säger:
-"Vill du ha hjälp är det bara att säga till."
Var inte min kommentar en tillräcklig försäljningsöppning för honom? Fattade han verkligen inte hinten? Framförallt när maken stod och klämde på löpbanden...

Då blev jag förbannad och tog med mig familjen därifrån. Han var uppenbarligen inte intresserad av att sälja nåt och det lät jag honom få veta.

Vi gick över till Cykelhuset mittemot istället och blev väl omhändertagna.

Kan tillägga att det inte är första gången vi råkar ut för helkassa säljare på det stället!

Min tur, eller otur....

Idag var det min tur att drabbas av killarnas basskilussker som har härjat i veckan. Förra helgen var det ju lilla R och senare i veckan var det stora R.
Imorse började jag...

Så spannen är återigen framtagen och jag ligger däckad i soffan med 39 graders feber , ont i huvudet och ont i magen.

Och stora R kommer bli så vansinnigt besviken när han kommer hem från förskolan eftersom vi skulle haft hans bästa kompis här på middag och fredagsmys. Det får vi naturligtvis skjuta på framtiden.

Det positiv med dagen är att vi ÄNTLIGEN fick klart med försäkringsbolaget om hur mycket vi ska få för vår Clio som blev inlöst. Och se på sjutton, vi är nöjda, det var inget skambud vi fick utan ett helt marknadsmässigt pris.
Nu ska vi bara se till att pengarna kommer in på kontot så kan man släppa det sedan.

Ha en bra helg allihopa, nu ska jag krypa ner under filten och förbereda mig på att vilddjuren kommer hem ;)

Det gick bra!

Vi bestämde idag på mötet med dagis att vi inte flyttar lilla R, de var helt övertygade om att han skulle klara det galant men känns det inte bra för oss ska de inte flytta på honom.
Det känns jättebra.

Han kommer ju fortsatt vara "näst på tur" att flytta upp om det blir någon plats till våren och då tar vi en ny diskussion då. Annars flyttar han med de andra när det blir dags efter sommaren.

Det känns skönt att ha ett dagis som lyssnar på oss föräldrar och inte bara kör sitt race, har förstått att det inte alltid är så.

Don´t mess with dagis...

Imorgon ska vi ha möte med dagis angående lilla R.

Jag fick ju veta förra veckan att det blivit dags att byta avdelning för lilla R, han skulle få börja på stora R;s avdelning, den för barn mellan 3 och 5 år, efter jul och nyår.
"Ja, vad kul" tänkte jag först och frågade vilka mer som skulle flytta dit från lilla R;s avdelning.
-"Ingen mer", svarade de då...

Då fick jag ont i min lilla (stora...) mage!
Bara veckorna innan stod de och sa till mig att "det är så kul, alla -08:or (alla som är födda 08 alltså, inte Stockholmare) leker så bra ihop, de är verkligen ett gäng som håller i hop i vått och torrt".
Och nu, veckorna efter ska de flytta upp lilla R själv. Visst, han har ju stora R på samma avdelning men han kommer vara klart yngst, inte ha någon av sina vanliga kompisar eller fröknar med sig.
Jag tycker det är rent ut sagt elakt.

Han får gärna flytta upp, det är inte det jag vänder mig emot, men inte själv! Han bör ju ha minst en kompis med sig som är lika gammal som han.

Stora R flyttade också upp när han var 2,5 år och det har gått bra, men han fick med sig både två av sina bästa kompisar OCH en av fröknarna. Sen var det väl ändå inte den helt ultimata lösningen, det innebar ju att han mest lekte med barnen som var ett år äldre och dessa går ju inte kvar på förskolan idag, de har ju flyttat upp till skolan. Så idag är han ganska ensam på dagis. Han har liksom kommit längre i utvecklingen än sina jämnåriga kompisar.

Jag vill INTE att samma sak händer med lilla R nu när de är så bra kompisar allihopa.
Dessutom har de tidigare sagt att de strävar efter att flytta upp hela grupper. I höstas flyttade de upp 8 barn till samma avdelning för att de inte ville splittra gruppen.
Men min lille kílle går tydligen bra att lämna utanför.

Usch, jag blir så ledsen när jag tänker på det, men som sagt, imorgon ska vi ha ett möte.

Don´t mess with parents!!!!

Det bidde...

Den cendréfärgade, sorry Lena...

Vi kom fram till att smutsen inte syns lika mycket på den färgen. Tvätta bilar har inte riktigt högsta prio hos oss!
Vecka 49 är det tänkt att den ska bli vår. Det innebär att jag får åka buss i två veckor, det ska jag nog överleva.
Har faktiskt anmält mig till Västtrafiks experiment som innebär att man ska ställa bilen i två veckor för att åka kommunalt. Om man kommer med i experimentet får man ett gratis busskort som gäller i.... just det, 2 veckor.
Det hade ju varit perfekt ;)