Aktivitetsavstämning

Så här ligger det till:

• Skickat iväg make och barn OK
• Städat huset (iallafall nedervåning) OK
• Spinnat en timme OK
• Slutat svettas OK
• Duschat och städat en av toaletterna OK
• Slängt in en maskin tvätt OK
• Inmundigat lunch/mellanmål OK

Och klockan är bara 13, vart ska denna dagen sluta?

Förhoppningsvis i Allum, tänkte klä på mig, torka håret och ta mig en trevlig liten promenad dit och kolla om det finns några pumpor kvar. Stora R vill verkligen ha en utanför huset i kväll. Sen återstår att se om jag får knata hela vägen tillbaks med eller om jag blir upplockad av make och barn på väg hem.
Bäst jag laddar med en riktigt bra bok.

(Nån som vet vart man hittar ett "avbockningsmärke i Webdings? Tyckte jag testade alla varianer men hittade inget...)

Ha en underbar dag i solen!!!!

Idol 2009, fredag 30/10

Om Rabih är kvar efter dagens avsnitt tänker jag sluta titta på Idol!!!! Katastrof, killen kan ju inte ens sjunga i takt.

Men frieriet var lite oväntat, grattis till de båda tu...

He´s back

Nya avsnitt av "Vad blir det för mat" på TV4+ idag kl 21.00

Nostalgitripp

Då var det snart helg igen och trots att dagarna känns oerhört långa just nu går veckorna fort. Denna filosofi har jag haft sedan gymnasietiden, vissa tycker att den stämmer, vissa tycker det är knäppt.

Har hamnat lite i en nostalgitripp på senare tid. Mycket beroende på Facebook. Ibland dyker det upp folk man inte har tänkt på på flera år som gubben i lådan.
Som nu senast när jag fick kontakt med en gammal kompis från högstadiet. Vi umgick väl inte så jättemycket men tillbringade ett sommarlov ihop i Båstad där både min familj och hans familj lånade hus under några veckor. Vi hade umgåtts i samma kretsar under året eftersom våra dåvarande "respektive" gick i samma klass.
När vi ringdes vid på sommarlovet visade det sig att båda två hade blivit dumpade och att vi bodde i husen tvärs över gatan.

När jag fick kontakt med honom på FB så undrade jag om han kommer ihåg när vi satt och tjuvrökte på parkbänken utanför den rosa stugan och grät över förlorad kärlek. "Javisst", svarar han och lade till "...och drack Campari....)

Och helt plötsligt kan man nästan känna hur asfalten luktade när det hade regnat och man var åter utanför gårdshuset till Båstad stiftsgård, en bit upp i backen, "hoppas inte mamma och Tobbe ser oss..."

Längsta dan på länge

Denna dag verkar aldrig ta slut. Det gick väl i hyfsat vanlig takt fram till lunch, men därefter hände nåt med klockan. Den stannade fullständigt och kröp fram i segaste sirap resten av dag. Inte ens efter jobbet har det gått undan, trots träning och läggning av barn.

Det kanske ligger något i det Aftonbladet skriver om att produktviteten går ner med 50% denna första veckan efter omställning till vintertid.

Nu ska jag invänta pausen i Bonde söker fru för att fördriva tiden ett par minuter genom att hänga upp tvätten jag ändå lyckades slänga in innan det var dags för barnens kvällsbestyr.
Sen får jag väl surfa runt lite och leta inspiration tills jag känner att jag kan gå och lägga mig utan att skämmas...

Tävling

Idag började stegtävlingen vår arbetsplats vill att vi ska vara med i. Det är jorden runt på 80 dagar på tappa.se.

Ivrigt påhejade av mig har så gott som hela avdelningen anmält sig, en har godkänd ursäkt, hon har just opererat höften...

Nu kan man ju tycka att det är den sämsta perioden att gå ut och promenera med tanke på årstid, väder och vind. Men det braiga i kråksången är att man även kan tillgodoräkna sig "vanlig" träning, vilket passar mig ypperligt!

Det kommer bli mycket Body Pump

och spinning

på

framöver!

(Dock inte idag eftersom näsan fortfarande spökar lite....)

Märklig näsa

Med jämna mellanrum, ja, nästan varannan vecka blir jag turbosnorig. Ca en timme tar det så blir jag vrålförkyld fast bara med snuvan, inga andra symtom. Sedan håller det i sig 24-36 timmar och sen är den som bortblåst. Detta har jag haft i flera år (fast intervallerna ser lite olika ut). Det är som om det vore en allergi fast det enda sambandet jag är eventuellt kan se är att det kommer när jag är trött och har sovit dåligt. Kan även vara så att det kommer i samband med att jag slappnar av vilket gör att det oftast är på fredagkvällar det bryter ut. Hela denna helgen har till exempel besudlats av ett envist nysande och snorande som eskalerade under tiden vi kollade på Idol i fredags. Och nu är det så gott som borta.



Någon som kan ha en idé vad det kan vara? Kan man vara allergisk mot trötthet och kan man isåfall få ett läkarintyg att visa upp hemma att man ska vara den som alltid får sovmorgon och slippa gå upp på natten?

Kungen av skridskor

Eller iallafall prinsen på isen var stora R igår när han gjorde debut på skridskor i Vallhamra Ishall.

Jag hade ju fått för mig att de hyrde ut skridskor där så vi packade lite varma kläder och gav oss iväg på den första allmänna åkningen för säsongen.

Nu hade snurriga mamman blandat ihop Vallhamra Ishall med Heden Isbana och när vi kom dit insåg vi ganska snart att det inte skulle bli något åkande för nån uthyrning fanns inte.

Men som gubben i lådan och en räddande ängel personifierad dök vaktmästaren upp och såg vårt dilemma och var så gullig att han låste upp skolornas förråd med skridskor och hjälmar så att maken och stora R kunde förse sig.

Sen bar det av ut på isen, en liten, stapplande kille som mödosamt försökte bemästra det ovana hala underlaget och en större, stapplande kille som mödosamt försökte bemästra det ovana hala underlaget.....

Men efter ett tag hittade maken balans och känsla och lilla R hittade ett stöd att hålla framför sig. (Hans pappa var ju inte så mycket till stöd denna första gång.)

Själv är jag väldigt tacksam att lilla R var med så jag kunde hålla mig utanför rinken, men jag misstänker att min förnedring kommer tids nog. Stora R tyckte nämligen att det var kul så nu ska vi antingen leta Tradera eller Blocket eller önska honom skridskor och hjälm i julklapp.

Män vs kvinnor

I aftonblade står att läsa att "Manlig läkare avbröt sin förlossning".

Det handlar om en förlossningsläkare i Australien som med hjälp av elektoder simulerade sammandragningar i magen.
Nu går det ju inte att simulera exakt eftersom män inte har någon livmoder att simulera sammandragningar i men han tyckte väl att han kom så nära verkligheten som möjligt. Han stod ut i dryga 3 timmar och gav sedan upp med orden: "Världens män, ni har ingen aning! Överlåt det här till kvinnorna. Glöm hela smärttröskelsdebatten. Vi har ingenting att komma med. Kvinnorna vinner, punkt slut. "

Kommentaren hemifrån när jag visade artikeln var att:
"Jaja, den studien ger jag inte mycket för, för att det ska vara en rättvis studie ska både en man och en kvinna utsättas för samma simulering...."

Som vanligt sätts manligheten på spel när en kvinna visar sig klara av nåt fysiskt bättre än män!

Gasen i botten

Ja så känns det just nu.
Jösses vad det snurrar på fort och dagar som till en början känns ganska lugna förvandlas utan att man egentligen reflekterar över det till ett inferno av allt annat än det man egentligen ska göra på jobbet... Men det är samtidigt kul att inte varje dag är lik den andra, att få vara med och planera och vända och vrida på saker och ting.
Idag var jag till och med tvungen att avboka träningen eftersom jag insåg att jag inte skulle hinna även om jag körde olagligt. Och tur var väl det för det var väldiga köer dessutom.

Helgen blir även den fullspäckad. Imorgon bär det förhoppningsvis av till ishallen för stora R´s premiär på skridskor och sedan är det dags för middag hos goda vännerna E & M.
På söndag blir det rymdkalas hos en nybakad 5-åring.
Däremellan måste jag ju försöka ta igen träningen jag missade idag...

Nästa veckas träning har dessbättre löst sig, allt tack vare att rätt personer läser bloggen och förstår när de är utpekade, tack pappa!!!

Nåt litet att haka upp sig på

Förra veckan var en kille från ett större markisföretag här för att mäta upp dels för markiser och dels för plisségardiner som vi ska ha här hemma. Vi hade dessförinnan fått ungefärligt pris av en säljare på företaget men för att få exakt behövde de komma hem och mäta. De har dessutom just nu upp till 30% rabatt.

Han skulle maila offerten till oss och det märkliga i kråksången är att vi ännu inte fått den...

Hur svårt kan det vara? Det är ju inte direkt några speciallösningar vi ska ha.

Sånt stör mig, säg inte att du ska leverera utan att göra det, kan du inte leverera på utsatt tid meddela då detta så man vet!

Nu är det ju inte så svårt att ringa ner och fråga vad som händer men det borde ju ligga i deras intresse att sälja. Framförallt sälja markiser på hösten/vintern. Det är ju inte direkt högsäsong.

För övrigt går det just nu väldigt bra med omstarten på LCHF som drogs igång i måndags, nästan så jag känner för att mäta ketonerna i morgon för att se om man verkligen kommer in i ketos. Det känns ju som om man skulle behöva svälta sig med pulver för det men så ska det ju inte vara.

Även träningen har jag kommit igång med och har jag tur kan jag få lite hjälp med barnhämtning nästa vecka så jag kommer iväg då med! :)

(Hoppas rätt personer läser....)

Lamm

Imorgon får vi hem lammkotletter och lite annat smått och gott som min pappa har varit och köpt på en gård utanför Göteborg. Det ska bli spännande att se vad det blir av detta!

Har aldrig tidigare tillagat lamm men tycker det är väldigt gott om det görs ordentligt.

Vi köper ju även lite då och då "lådor" med kött via en idrottsförening. Det är lite kul för då måste man vidga sina vyer lite och hitta på lite nytt, där kan det nämligen finnas godsaker man inte köper annars.

Idag blev det dock vanliga hederliga pannbiffar gjorda på äkta blandfärs från Ica...

På fredag är det jag som har fikat på jobbet!

Någon som har tips på någon LCHF-fika man kan bjuda ickefrälsta på? Eller ska jag behöva göra två olika fikor? Vi är iallafall 2 som kör på LCHF av 17 stycken... Fast jag funderar på att göra en kladdkaka och en LCHF-kladdkaka. Har aldrig gjort det med LCHF så jag vågar nog inte chansa på bara den "nyttiga". Fredagsfikat är nämligen heligt hos oss på jobbet.

Lever jag?

Jag vet inte riktigt.

Jag går liksom i ett vakum av ingenting och ingenstans.
Ingen lust, ingen energi, ingen motivation, ingen vilja att ta tag i något. Vet inte vad som händer eller varför.
Är det det annalkande mörkret? Behövs någon större förändring i mitt liv? Kanske nytt jobb? Ny inspiration? Eller en ny infallsvinkel?
Är jag rastlös eller uttråkad elller bara anti och isåfall varför?

Något måste iallafall göras, annars är jag snart tillbaka där jag var för ett år sedan och dit vill jag aldrig tillbaka. Vet bara inte vilken ände jag ska börja i eftersom jag inte vet vad som felas.

Imorgon blir det iallafall träning, det är en liten start...

Snabbis

Gårdagskvällen spenderades på restaurang MiCasa på Vasagatan tillsammans med samma personer som ska vara med på utbildningen idag. Alltid kul att träffa nytt folk i huset. Eller nytt och nytt, vi har väl alla jobbat ett par år men man har liksom inte pratats vid innan. Det blir ju lätt så när man inte är på samma avdelning.

Idag blir det utbildning och sedan Body Pump med arbetskamraten N. Äntligen måste jag säga. Vi har försökt få till detta ända sedan tidigt i somras men nu ska det äntligen bli av. Ska bli kul att se vad hon tycker, hon är ganska nervös....

Festen på lördag byttes snabbt ut mot bio då huvudpersonen fått lunginflammation. Hoppas det kommande födelsedagsbarnet kryar på sig!

Fullt upp är det denna veckan med andra ord.
Nu är det dags att bege sig till jobbet!!!

Ha en bra dag alla!!

Inte 20 längre....

Nä, det var väl ett tag sedan man var 20 år.

Detta blir smärtsam verklighet när man tror att man ska klara en middag med vänner efter ett par dagars kick-off...

Jag var nog inget trevligt sällskap igår. Sprang dessutom mest efter ungar känns det som.

Kick-offen i Sunne överträffade förväntningarna. Jättekul att få träffa kollegor från resten av landet och en helspäckat schema.

Vi hann med allt från speed-dateing, god mat, föreläsningar och 7-kamp som bland annat innehöll ponny-trav (som var fantastiskt roligt), bågskytte, stocksågning mm.

Sen var det fest på kvällen med Mojje som underhållning.

Eftersom jag vet att mina arbetskamrater inte uppskattar att vara med på bild på nätet är detta den enda bild ni får hålla tillgodo med....

Det var en ganska seg dag igår...

Men eftersom man tror att man klarar mer än man gör hade vi bokat in middag och fotboll med goda vänner. Älgfärsbiffar med kantarellsås bjöds det på... Smaskigt!

Matchen behöver vi ju inte tala om, de flesta vet väl hur det det gick.

Vi stack hem direkt när matchen var slut eftersom lilla R inte kunde komma till ro och somna där så han var ganska gnällig. Och jag med för den delen, jag var lika trött jag.

LCHF:andet har legat nere ett tag och kommer även göra det idag, men imorgon är det dags att ta tag i sig själv igen. Ingen träning dock eftersom det är föräldramöte på båda barnens avdelningar samtidigt.

Kick-Off

Imorgon bär det av med jobbet för en två dagars kick-off på Selma Spa i Sunne.



Det ska bli jättekul då folk kommer från både Göteborg, Stockholm och Sundsvall.

Däremot hoppar jag över spabehandling, vi hade lite tid för oss själva på fredag eftermiddag och hade möjlighet att spa:a oss men jag föredrar nog att gå ut och gå om det är fint väder. Är det kasst väder kommer jag lägga mig i sängen och ta en tupplur! Får passa på att sova när man är barnfri. Jösses, jag kommer få sova TVÅ HELA nätter.....

Vi ska ha utomhuskonferens på fredagen så jag hoppas verkligen på bra väder.

Blir det tid över hade jag faktiskt velat vara lite kulturell och besöka Mårbacka, ni vet, Selmas tillhåll!

Så svårt...

Ibland är livet så svårt...
Iallafall kan jag känna att mina I-lands problem känns oöverstigliga. Just nu förbannar jag kick-offen jag ska åka på om två dagar. Eller egentligen inte själva kick-offen utan bara fredagkvällen och allt vad den innebär - finklädd/uppklädd.

Jag får ångest bara jag tänker på det, har packat ner en och en halv halvdan stass i väskan och är ganska övertygad om vad jag ska ha nertill. Det är överdelen som ställer till med problem, jag har inte hittat "det där", det klockrena utan står i valet och kvalet mellan två halvdassiga alternativ.

En idé jag fick var att göra en helomvändning och köpa en klänning jag såg idag, ta med den men inte ta bort lapparna. Isåfall kan jag ju lämna tillbaka den om jag inte använder den. Fast till saken hör att jag inte riktigt trivs i klänning, känner mig naken på nåt sätt.
Men å andra sidan så döljer den armarna och det gör inte de övriga alternativen. Om ingen kommer och slänger en snygg partykofta (finns det sådana?) på mig innan torsdag.

Tänk vad lätt killar har, de kan ha en av sina kostymer i alla lägen, har de bara en kostym gör det inget, man kan bara byta skjorta och/eller slips så vips, har vi en ny stass.
Vi stackars tjejer måste ju omfördela månadsbudgeten och våndas i trånga omklädningsrum.

Får se om jag skippar lunchen imorgon och tar en sväng på Avenyn... Allum har inget mer att erbjuda i klädväg.

Kan själv

Vände mig om när jag höll på att plocka undan efter middagen och fick syn på detta:

(urusel bild, men jag hann inte med fler tagningar...)

Lilla R var tydligen inte mätt utan högg in på stora R´s rester, fast mest tror jag att det var kul att äta själv. Min kväll kommer nu att ägnas åt att städa under bordet...

Jag ska även tvätta och försöka planera lite inför helgens begivenheter, åker på Kick-Off till Sunne på torsdag. Det ska bli jättekul!

Och precis nu (19.10) kom maken med en påse med nedkissade kläder och även skor och regnbyxor... Ja, det blir en lång kväll för mig med tanke på att jag precis slängde in en tvätt...
Karlar!!!!!!!!!

3 oktober 2003

Det var sista gången jag gjorde något kul tillsammans med min kära mamma.

Jag kommer ihåg det som om det var igår, det är helt ofattbart att det har gått 6 år.
Den 3 oktober 2003 åkte jag, maken (som då "bara" var sambo) och mamma till Ullared.

Det regnade och det var lång kö in till Gekås, efteråt fikade vi i bilen med mammas kanelbullar och kaffe som hon hade med sig.

Jag kommer ihåg vad vi handlade och att mamma sa till oss när vi var på väg ut från Gekås att nu hade vi handlat allt som hon hade tänkt att köpa till oss i julklapp. Hon tyckte inte om att jag alltid skulle handla massor på hösten, det förtog liksom hennes julidéer...

I bilen berättade hon för första gången om hennes illamående som hade kommit och gått ända sedan sommaren och att hon hade bokat tid på vårdcentralen. Hon trodde ju att hon var den första avtalspensionär med magkatarr... Hon kunde ju inte ha mer fel och det hade man ju nästan kunnat lista ut, stress var inte hennes melodi ;)

På kvällen åt vi middag hemma hos henne, ugnsbakad hel laxsida med pressad potatis och Gino med glass till efterrätt. Det regnade ute och de levande ljusen var tända.

Som sagt en evighet och samtidigt en sekund sedan.
Idag sitter jag i en villa med man (som hon visserligen träffade) och 2 barn som hon aldrig hann med.

Shopping!

Ullared tidigt på söndag morgon, kan det vara något tro?

Dessutom tog jag en sväng till Allum efter jobbet och blev fattigare, men för en gångs skull utökades min garderob och inte barnens...