Morgongåvor

Nu för tiden när allt är så jämnställt så får man ju inte bara en morgongåva, det skall även ges en. C har i ett par månader nu tjatat om en ny kamera, en systemkamera. Långa stunder har hans engagemang i kamerainköp vida överstigit engagemanget i bröllopet, på både gott och ont. Han har läst tester, köpt fototidningar och funderade även på att gå på fotomässan! Där satte jag dock stopp. Det måste vara nåt med killar och tekniska prylar. Visst, jag vill också ha en ny kamera, men nån måtta får det väl vara på engagemanget...

Jag bestämde mig ganska tidigt för att köpa en Nikon D60 till honom, mest för att jag inte kunde komma på nåt annat. Jippie, detta problem avklarat, men då kom nästa: Att få honom att inse att vi inte kan köpa kamera innan vi vet vad bröllopet går på! Nåt var jag ju tvungen att hitta på, annars hade han köpt kamera för flera veckor sedan. Snacka om att det har kliat i fingrarna, framför allt efter att hans bror köpte en systemkamera till sin fru i 45-års present.

Nu gick det iallafall vägen och han går här hemma och fotar på allt och jag måste säga att det är en enorm skillnad på bilder.

Jag fick ett smycke av C i morgongåva (oväntat? nä, inte direkt...) Helt fantastiskt fint, han har själv varit med och ritat det och det bästa av allt, stenarna i halssmycket är mammas stenar som hon haft i sina ringar. Alla utom en som kommer från svärmors ring. Så nu finns mamma med i både vigselring och morgongåva.